25 oktober 2012

Vad betyder utanförskap för dig?

Jag kommer och tänka på den fruktansvärt sorgerliga sagoboken Flickan med svavelstickorna av H.C Andersen när jag ser UNICEFs film "Mitt liv som barn" som släpps idag i samband med att kampanjen som uppmärksammar barn i socialt utanförskap drar igång. 

För den som inte vet eller minns, handlar Flickan med svavelstickorna om en fattig flicka som under nyårsnatten skickas ut för att sälja svavelstickor. Ingen handlar av-, eller ens ser åt hennes håll, och tillslut sjunker hon ihop utmattad i ett gathörn, rädd för att bli slagen om hon kommer hem utan en enda slant. Hon tänder en tändsticka och i elden ser hon syner av glädjefyllt familjefirande, mat, kärlek och värme. Hon tänder den ena stickan efter den andra och i synerna kommer flickans mormor på besök. När den sista stickan slocknar tar mormodern flickan i hand och de beger sig tillsammans mot himmelen. 


Historien är inte nådigt sorglig och den ger en grym bild av ett grymt norden där stora klyftor mellan fattiga och rika gör kärlek, värme och medmänsklighet till avlägsna drömmar som flyktigt flimrar förbi i det kalla mörkret. Som barn fick man lära sig att -Så var det förr i tiden.

För mig är filmen "Mitt liv som barn" en Flickan med svavelstickorna i modern tappning. Jag gråter floder av den och tackar gud för att jag inte gick och såg den på den officiella releasen på Rigoletto eftersom andra hade fått bada i mina tårar. Det är inget nytt, vi vet att barn far illa, barn från olika bakgrund, av olika anledningar. Det är smärtsamt, för smärtsamt att se och tänka på så man gör det helst inte. Myndigheterna finns där för att starkt ta itu med allt elände. Vi kan inte göra annat än att lita på att de gör sitt jobb.

Men om de inte gör sitt jobb? Ja då är vi inte långt ifrån verkligheten med flickan i snön ovan, och en viktig sak som filmen förmedlar är vikten av att bli sedd och uppmärksammad. Vi kan alla öppna ögonen och ta in vår omgivning, reagera, agera - om inte i stort, så i smått. En beröring, ett snällt ord, en reaktion om något vekar vara fel.

Det har pågått en debatt om civilkurage i media ett tag - filmen ovan gör oss ännu en gång uppmärksamma på behovet av det!

24 oktober 2012

Var hade världen varit utan FN-samarbetet?


Idag är det FN-dagen, som firas till minne av att det mellanstatliga samarbetets ramar trädde i kraft 1945.

Jag blev precis varse att man 1971 rekommenderade världens länder att göra dagen till allmän helgdag! Varför det inte blev så vet jag inte men tänk vad fint det skulle vara! Jag röstar för fler helgdagar till minne av människors gränsöverskridande vilja att komma överens och göra världen bättre!

Med firandet av FN dagen uppmärksammas, i de 193 medlemsstaterna, FNs syften, målsättningar och resultat, vilka kortfattat bygger på dessa fyra punkter:

       Att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
       Att utveckla vänskapliga förbindelser mellan länder.
       Att genom internationellt samarbete främja utveckling och respekt för mänskliga rättigheter.
       Att utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå dessa mål.

Även om FN ofta får kritik för att vara en, i mångt handlingsförlamad organisation, som styrs av supermakternas högst subjektiva intressen och inflytande på mindre stater, så är den ändå en kraft i världsordningen som vi inte hade kunnat vara utan.

Hur hade det sett ut om vi inte hade haft FNs fredsstyrkor? Vad hade hänt om inte FN medlade i konflikter eller skickade katastrofhjälp till drabbade områden?

Vad hade världen varit idag, 68 år efter Förintelsen om resolutionen om de mänskliga rättigheterna aldrig skrivits? Eller barnkonventionen? Vad hade vi haft att jobba med om inte den hade funnits?

Det räcker dock inte med ord på papper, det är helt sant, men det finns grader i helvetet och det är upp till oss alla att använda och sätta de verktyg som finns till hands i arbete.

Sitt inte bara där! Gå ut och visa att du finns och att du bryr dig! Som ett exempel kan man gå förbi T-centralen och delta i aktiviteterna som anordnas! Här uppmärksammas bland annat milleniemålen och man kan delta i Speakers Corner!


Gratis på FN-dagen!

22 oktober 2012

Inga barn får hamna utanför

Något är fel. I Sverige är vi överens om att alla barn ska ha samma rättigheter. Ändå finns det barn som inte räknas in. Som ingen ser. Som hamnar utanför.  
Det kan börja i fattigdom, segregation, med en diagnos, med föräldrar som har problem eller att hjälpen ser så olika ut beroende på var man bor. Vissa får hjälp, andra inte. I värsta fall leder det till att barn inte klarar skolan. Därifrån kan vägen tillbaka vara väldigt lång.
Inga barn får hamna utanför. Om barnkonventionen vore svensk lag skulle det vara svårare för vuxna att glömma bort, att inte se, att inte ta ansvar. 
Har du en blogg? Hjälp UNICEF att uppmärksamma barnen som hamnar utanför. Besök unicef.se/sprid-budskapet/blogga-mot-socialt-utanförskap för att hämta material.

18 mars 2012

Kreativt samarbete

Kolla in golvet vi har ägnat helgen åt att lägga! Det är allt vad man kan önska av ett altangolv och det är dessutom lagt med mycket omsorg, tålamod och gjort av returmaterial som ni ser!



12 mars 2012

Ny lärarutbildning och krafttag för att lyfta läraryrket

Jag gillar och jag för vidare: 


En site som gör mig både glad och ledsen på samma gång! Jag vill ju bli lärare, men det kunde man ju inte bli... inte då....

Jag tycker att detta initiativ att lyfta läraryrket, inspirera, locka och samtidigt informera om vad det innebär att vara lärare - vad som krävs(!) är helt fantastiskt.

Det har varit många vändor på senare tid om det här med lärarna. En befogad diskussion helt klart - så många skräckhistorier man hört om människor på lärarprogrammet som knappt vet vad som är höger och vänster. Samtidigt kan jag tycka att det har varit oproportionerligt mycket tjafs. Lärarutbildningen har gjorts om, sets över, modifierats till förbaskelse... och nu då? vad är det som garanterar att något kommer bli bättre?

Jag tror inte det beror så jätte mycket på upplägget på utbildningen som på de människor som faktiskt bestämmer sig för att gå programmet. Vi behöver lärare som vill vara lärare, som sporras av utmaningen, som har innovativa idéer och som tror på att den generation som växer upp nu skulle kunna vända allt i rätt riktning! 

Det viktigaste är inte själva utbildningen utan det är att se till att de som faktiskt passar och vill söker!

Därför för jag detta vidare och hoppas att det, precis som det inspirerar mig till tårar, kan inspirera någon annan som fortfarande har sina val kvar att göra!

05 mars 2012

Läsvärt - pappans blogg

Vill slå ett slag för pappans skrivglädje;

www.farmertom.blogg.se

Här skrivs det om allt mellan himmel och jord i insändarstill med kvalité...
Vi håller inte alltid med varandra om allt men nog märks det att jag är hans andra dotter i alla fall!

Saudades...

29 februari 2012

Ett bröllop, ett rån och ett knippe glada dagar

Vi gifte oss tillslut, papperna är påskrivna, ringarna på plats och alla välsignelser mumlade. Att jag gifte mig tillslut får jag se som en bedrift. Det var kul, nervöst och väldigt härligt när det var avklarat. Vårt bröllop hade alla förutsättningar att bli så klyschigt som ett bröllop bara kan bli. Vi gifte oss på stranden (där vi dessutom träffades sex år tidigare), i solnedgången i vita kläder och med blommor i håren. Vissa saker gjorde dock att det trots allt blev ganska karakteristiskt för oss, platsen och människorna som vi hade omkring oss. 

Vårt (inte så stora) brasilianska bröllop! 





En karakteristisk detalj är att vi inte har så många foton att visa upp för tillfället. Detta eftersom min nyblivna makes mycket "egne" bestman, som agerade förstefotograf (och sällan äger en fungerande mobiltelefon) försvann in i natten efter att mottagningen var slut och inte har setts till eller hörts av sedan dess. 

Vigseln bestod i en hel radda välsignelser och kloka ord från de två (!) närvarande prästerna. Efter att vi kört igång det hela, säkert mer än en halvtimme försenade eftersom nästintill varenda gäst dök upp ungefär en och en halv timme efter utsatt tid enligt sedvanliga brasilianska traditioner (vi hade tagit till en timme just av denna anledning), sprack solen fram genom molnen och skänkte oss sina sista strålar för dagen vilket var magiskt. Vårt brasilianska följe jublade. Efter varje vacker välsignelse som vi fick av prästerna sades det AMEN i kör av de, i majoritet, kristna gästerna. De som inte sade amen sade SKÅL, jublade och drack whisky. En svärm av entusiastiska amatörfotografer stod i en ring runt oss och prästerna under större delen av vigseln och då och då lade någon av dem sig i innehållet i predikan, kommenterade något i texten eller i procedurerna i allmänhet. 

En mindre mottagning väntade gästerna på en närliggande restaurang där våra fina grannar ordnat dekorationer, lagt upp plockmaten och skurit frukter i festliga former. Vi skar upp den första biten i tårtan och jag kastade min bukett till ett relativt litet hav av förväntansfulla ungmöer som gång på gång lyckades förlora buketten åt retliga småpojkar. Ju mer söndertrasad buketten blev efter varje kast, desto mer lidelsefullt kastade sig flickorna efter den. Evertons syster blev tillslut den lyckliga som gick hem med ett knippe brutna liljor.

Bäst av allt var närvaron av min älskade familj som tappert ansträngde sig för att förstå åtminstone några ord av vad prästen sa och fans där vid min sida under hela dagen. Det var guld värt! Mamma, pappa, bror och syster - lite systerliga tårar och en fantastiskt fint sjungen sång senare på kvällen. Ingen present i hela världen kunde vara bättre än detta. 

Ett knippe glada dagar i uppochnervända välden, där det sällan, eller rent av aldrig är tyst, där det är kalt inne och varmt ute, klättrar apor i träden och serveras ris och bönor som tillbehör till mat av alla slag. Det är en fantastiskt känsla att få visa sina närmaste den verklighet man befinner sig i, särskilt när den är så långt ifrån vad man är van vid. Dessvärre var vi också tvungna att uppleva den värre baksidan av av allt det fina. Att bli rånad i Brasilien är inte ovanligt men det är inte oundvikligt. En upplevelse som var och en av oss kunde varit utan och som kommer trycka på bakom pannloben ett tag... 

Satt i relation till allt bra som hänt och varit under de senaste veckorna så kan den händelsen dock viftas bort som ett dåligt skämt. 

Tack och mycket kärlek! 

28 januari 2012

Lediga bilder

Året inleddes med en välförtjänt semester efter det att uppsatsen äntligen lämnats in! Sanja och Dan är här och vi har varit strandbadande turister i en vecka och vildmarksvandrare resten av tiden. Här är några kort från Chapada Diamantina. Vi besökt vännen Romulo i hans fars stuga i Bahias inland - Morro de Chapel, där vi bland annat har rostat och skalat cajunötter - en iktig upplevelse som får en att förstå varför dessa delikata små saker är så dyra. Vi åkte vidare till ett väldigt välbefolkat Vale do Capao där vi genomförde dagsvandringar till diverse vattenfall.







Åter i Salvador har verkligenheten återvänt och jag är tillbaka till vardagen - men definitivt med förnyade krafter! Nu kommer det uppdateras mera framöver!

25 januari 2012

Nyårets Bilder

Ett nytt år och nya tag! Såhär såg vi ut när vi firade tolvslaget på stranden i Boca do Rio!


03 januari 2012

Attityd!


Här är en superfin film om vikten av attityd, målmedvetenhet och samarbete!