Tänk vad man utsätter sig för, vad man håller på! Egentligen är det såklart inte konstigt att jag jobbar hårt för något som jag verkligen vill, men det är så himla lätta att tappa bort sig i allt annat runt ikring. Dessutom får man i dagens samhälle inte göra vad man vill bara för att man gör det för att man vill, utan man gör det också för att få en examen, en titel med fint namn, ett papper med en vattenstämpel på, och i slutändan, är det bara den som syns, inte något av det andra. Inte hur mycket jag varit orolig, nervös, känt mig otillräcklig eller undrat över varför jag inte fick någon feedback på mitt senaste arbete, gnagt på mina naglar för att min institution inte behagar tillgodose mina rättigheter som student men inte haft någon vän i striden eftersom alla andra är rädda för att de där bokstäverna som senare skall stå på pappret med vattentryck inte skall vara de som man helst ska ha...
Men gud, jag är glad - bitter ibland men glad idag, för det spelar ingen roll hur nedtryckt i skorna jag blir - för mina 25 000 de kan ingen ta ifrån mig - och ingen kan heller ta åt sig äran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar